farawayfromtown

Fan vad ledsen jag är! Blev stoppad av civil-polisen idag för fortkörning! Resultatet blev indraget körkort ock en böter på 3600 kronor... Alldeles lagom passande nu när jag inte jobbat i maj heller! Fan vad irriterad jag är. Sitter här ock gråter ock mår allmänt skit! Var ju överlycklig när jag insåg att jag hade sparat pengar till festivalen, men nu känns det som jag kan glömma hela skiten efter denna fakturan som ska betalas! Som grädde på moset har jag fortfarande punktering på min cykel, så imorn blir det full rulle hela dagen, innan jag ställer av bilen på tisdag kl 16, ock inte får köra mer. Ska in ock fixa punkteringen på cykeln imorn, som några månader framöver kommer bli mitt "one and only" färdmedel, sedan kanske det blir lite småturer typ som skövde, mariestad eller varför inte stockholm ? Att inte kunna sätta sig i bilen ock köra var fan min mardröm! Nu har denna mardröm blivit min verklighet som jag ska leva i. Alltså jag kan nog inte ens förklara hur förkrossad jag är!

Känns så himla tråkigt nu när jag för 12 dagar sedan precis betalt av skulderna på bil, försäkring ock skatt ock nu får jag ställa av bilen i minst två månader, ock betala böter på 3600. Ingen förstår nog hur mycket min bil faktiskt betyder för mig..

Annars så känns det som att allting kommer på en ock samma gång, ett typ av; här kommer alla känslorna på en ock samma gång. Min bror är i turkiet, till helgen åker marie, hanna ock lovisa till USA ock träffar mathilda ock line, ock jag cyklar runt här i min värld ock tycker synd om mig själv... ? På söndag, natten till måndagen den 4:e skulle jag hämtat fredrik ock hans kompisar på landvetter. Hur ska detta gå till nu då!?
Ne såhär vill jag faktiskt inte ha det, nu ska jag krypa ner ock se om jag kan få någon sömn inatt. Får försöka se det positiva i det hela som, jag slipper tvätta bilen varannan vecka, jag slipper ett par bensinräkningar, ställer av bilen ock tjänar på så vis in lite extra tid innan jag behöver betala nästa försäkring igen, får lite extra motion.. Det är fan svårt, men ärligt talat, jag ska lyckas. Jag är en livsnjutare ock jag tänker njuta av livet ändå så bra det bara går på alla sätt ock vis! Man måste ju uppleva allt, inte sant!
Men det är först nu, 7 timmar efter incidenten, som det faktiskt slår mig vad jag har att vänta mig framöver. Ja det är tuffa tider, för en del... Är det någon som är överraskad? många vet att oturen alltid stått vid min sida, ock händer det någon, ja då händer det mig, tyvärr! Men detta kanske även var ett litet "wake-up-call"? who knows?


Kan bli så att jag tar en paus i veckan ock försöker fokusera på annat! Beror på hur långt detta tar på mig eller om jag vinner min egna kamp. Imorgon får jag dra igång med ett nytt liv helt enkelt! Ska bestämt träffa Marie, vilket ska bli underbart innan de åker till the big city!