farawayfromtown

Tillbaka efter en grym kväll igår. Idag får man ta smällarna, inte att jag är bakis, för det har jag aldrig varit ock grunnar på om jag nånsin kommer o bli. Men att en kompis, som man kanske inte känner helt hundra, men som man ändå har umgåtts med till o från i många många år helt plötsligt försöker trycka ner en. Känns bara helt värdelöst, ock jag har intalat mig själv att inte lägga energi på folk som bara trycker ner mig. Ock denna händelse fick mig faktiskt att släppa några tårar. Jag kan låta som en stortjutare, men jag värdesätter mina vänner högst av allt i mitt liv, ock att sedan få en smäll på käften känns som skott i hjärtat. Här städar man hela huset, hjälper till o blanda bål ock jaa, förbereder huset för en fin fest, men tacken är vad ? fan glöm allt bara. 


Får tacka mina närmsta vänner: Therese, Hanna, Lovisa, Marie, Madde, Sara, Kitty, Martina, Fredrik, Markus, Kjellberg ock Emma varjefall för att ni gjorde kvällen fantastisk.