Den värsta saknaden




Sitter ock tänker på allting som cirklar runt inom mig. Nu är det inte långt kvar tills Mathilda kommer hem. Helt sjukt vad tiden går fort ock trots att hon är alldeles för långt borta,  I San Francisco för att vara exakt, så känns det som att hon är 5 km från mig, precis som det brukar vara. Tacka internet säger jag bara! Sedan har vi ju den andra trollnissen, Line som mot alla odds stannar kvar i Washington i ett år till så ca ett o ett halvt år kvar på den fronten. Men jag förstår henne. Vem gör det inte ? Man hör ju bara vart hon bor, WASHINGTON ... helt sjukt! Fatta hur grymma dessa töser är, stolt vän * Det skär i hjärtat att jag inte har pengar att åka o hälsa på dem, för denna saknad bara växer ock växer ock växer ..



åååååh, vad fina de är :)








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0